Do you want to buy antibiotics online without prescription? http://buyantibiotics24h.com/ - This is pharmacy online for you!

Detta är en något omarbetad studiehandledning som användes i tryckta kursen på ssvn

Studieanvisning i Mekanik, Fysik A enligt boken Quanta A
Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta
kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0
Där det har varit möjligt har motsvarande saker angetts för nyare boken Quanta A 2003,
ISBN 91-27-60507-2 i parenteser som dessa: {}
Det finns många nyframtagna interaktiva sidor med simuleringar, filmer osv. i webbkursen
som du bör kolla, i synnerhet om boken inte ger dig en helt klar bild av sammanhangen.
Nivå A gäller elever som bara siktar på Godkänd. Nivå B gäller de som siktar högre.
{Uppgifts urval för 2003 utgåvan: I listan förekommer uppgiftsnummer som kan vara
följd av b = bedömd som svårare av lärare här, * = "svårare uppgift" enligt boken, och L
= det finns en Ledtråd i boken på sidorna 246-248. Om man inte får till en L uppgift titta
på Ledtrådar innan du kollar i facit! Om en uppgift är understruken så finns det en
stödsida av något slag i webbkursen. Stödet kan vara t ex en utförligare förklaring, en
interaktiv fråga eller en simulering med Java eller shockwave. 301; 304; 305; 307;
310*Lb; 311; 312b; 313; 314b; 315*L; 318; 319; 320; 321*Lb; 322; 324b; 326;
327; 328b; 329; 332*Lb ej s m; 334; 337; 338; 338; 340b; 342b;
350*b; 351*b; 352; 354; 355; 356; 357a)b) 357c)*b; 358; 359b; 360*b; 361; 365;
366Lb; 367; 368b; 369L; 370b; 371Lb; 374; 405; 409; 411; 416; 417 404; 412;
424L; 425; (435?)
}

Massa, densitet och hastighet

Mål: Du ska efter momentet veta vad en grundenhet och ett prefix är och kunna använda
dem Du ska också veta vad densitet och hastighet är och kunna beräkna dem.
Att göra: Läs sidorna 63 till 70 {76-84} i boken.
Grundenheter och prefix är inget man behöver lära sig utantill men det är viktigt att veta
vad som är vad, dvs kunna skilja på grundenhet och prefix. Det är ändå bra att kunna EN
densitet utantill: vatten har densiteten 1 kg/liter. Det kan man ha nytta av för att se om
densitetssvar är rimliga. ”Metall kulan har densiteten 0,78 kg/dm3. Hmm, i så fall skulle
det flyta på vatten. Antingen har jag räknat fel eller så är den ihålig.” Då kan du alltid
utnyttja formelsamlingen som stöd för att ta reda på vad de olika förkortningarna står för.
Exempel 1: Om du vill omvandla 5 km till enheten meter. Då är k ett prefix och betyder
kilo=103 och m står för grundenheten meter. Dvs 5 km = 5000 m.
Densitet och hastighet är två grundläggande fysikaliska storheter som det är viktigt att du
förstår och kan använda. Densiteten för olika ämnen är inte heller något du behöver lära
dig utantill utan då utnyttjar du formelsamlingen. Tänk på att gärna bekanta dig med
formelsamlingen redan nu så att den känns som ett välbekant komplement när det är dags
för skrivning.
Lämpliga uppgifter att öva på:
Nivå A: 204, 205, 207, 211, 213
Nivå B: 210, 212
Version 2005-08-11 fil:C:\Documents and Settings\margareta\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK19\StudanvMekanikQuantaA.doc Sidan 3 av 9 Studieanvisning i Mekanik, Fysik A enligt boken Quanta A Rörelse

Mål: Du ska efter momentet kunna avläsa och rita grafer. Du ska förstå och kunna räkna
med rörelse med konstant hastighet, varierande hastighet och acceleration. Du ska förstå
vad fritt fall innebär.

Att göra: Läs sidorna 71 till 81 i boken. {85-94}
Det är viktigt att du kan rita och avläsa grafer. Om man gör grafer ifrån en tabell med
mätvärden kan man ofta SE samband man annars inte skulle märka. Man kan också lägga
märke till om vissa värden verkar avvika. Det är viktigt att kolla dessa: antingen så kan
man ha mätt fel eller så händer det viktiga saker just där. Om du är osäker på grafritning
gå gärna tillbaka till matte A och repetera grunderna.
Tänk på att – storhet och enhet står vid axlarna.
– gradera axlarna så att punkterna blir lätta att sätta ut. T.ex. 1 ruta = 1, 2, 5 eller 10 enheter På sidorna 71-73 {85-87}lär du dig vad rörelse med konstant hastighet innebär och att grafen blir en rät linje. På sidorna 74-75 {93-95}berättar de med historiskt perspektiv hur Galilei kom på det här med acceleration. Definitionen av acceleration är hastighetsändring per tidsenhet.
Exempel: Om du tittar på diagrammen på sidan 76 {91} så visar boken hur man kan räkna
ut ett samband mellan sträckan och accelerationen genom att beräkna triangeln under
grafen. Man kan också beräkna accelerationen genom att avläsa värden i en v-t graf och
sätta in i ovanstående formel.
hastighet (m
Observera att om kurvan lutar på andra hållet (en negativ kurva) är det en retardation, d v s vi har en negativ acceleration. Hastigheten avtar. Beräkningar av retardation fungerar på precis
samma sätt som för acceleration.
Det finns även ett samband mellan sträcka, tid och acceleration. Härledningen av detta
hittar du på slutet av sidan 76 och början av sidan 77 {90}.

Exempel:
Rita en graf som visar accelerationen och retardationen för bollen i figuren på
sidan 78. {finns ej}(Mannen som kastar en boll.)
Jag börjar med att göra en tabell för tid och hastighet. När bollen börjar falla neråt blir
hastigheten negativ.
Version 2005-08-11 fil:C:\Documents and Settings\margareta\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK19\StudanvMekanikQuantaA.doc Sidan 4 av 9 Studieanvisning i Mekanik, Fysik A enligt boken Quanta A t
v
Hastighet (m/s) -30


Läs igenom sidorna 79-81 {tas inte upp i 2003 boken}om fritt fall och kaströrelse. Prova
gärna att göra miniprojekt 14 {sid 94 miniprojekt}. Kaströrelse är något som kommer att
tas upp mer ingående i fysik B, men läs igenom detta så att du kan se kopplingen mellan
rörelse med konstant hastighet, fritt fall och kaströrelse.
Lämpliga uppgifter att öva på:
Nivå A:
215, 216, 217, 220, 221a, 223, 225, 227
Nivå B: 218, 219, 222, 226, 228, 229, 289
Gravitation

Mål: Du ska efter detta moment veta vad tröghetslagen innebär och vad friktion är. Du ska
ha viss insikt om hur man kom fram till att det finns en gravitationskraft och kunna utföra
beräkningar på denna kraft.
Att göra: Läs sidorna 82 till 91 {100-101, 114-116} i boken.
Det är viktigt att du förstår begreppen tröghet och friktion och skillnaden på dem. (Sidorna
82-83) {99, 106?}. Newtons första lag, tröghetslagen är det också viktig att du förstår vad
den innebär och vilka konsekvenser den medför. (Mitt på sidan 83.) {104} Gör gärna
miniprojekt 15 {sid 104} här.
Det kanske viktigaste resultatet i detta moment kommer på sidan 89 {100}, allmänna
gravitationslagen
; Försök att förstå principen för hur man kom fram till denna lag genom
att läsa 84-91 {114-116?}. Men lär dig framförallt att kunna utföra beräkningar med hjälp
av den.
Lämpliga uppgifter att öva på:
Nivå A: 235, 236, 238
Nivå B: 234, 237
Version 2005-08-11 fil:C:\Documents and Settings\margareta\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK19\StudanvMekanikQuantaA.doc Sidan 5 av 9 Studieanvisning i Mekanik, Fysik A enligt boken Quanta A Kraft

Mål: Du ska efter detta moment förstå och kunna räkna med olika krafter. Du ska också
förstå skillnaden mellan tyngd och massa.
Att göra: Läs sidorna 92 till 95 {97-101} i boken.
De börjar med att titta på kraftekvationen, F = m a och definitionen och kraftenheten 1
Newton, 1N. Det är viktigt att du förstår detta avsnitt. Som det sedan står på sidorna 92-93
är det viktigt att förstå skillnaden mellan massa och tyngd. Tänk på att tyngd = kraft
= F = m g . På sidan 95 {100-101} förklarar de hur F = m a och F = m g hänger ihop.
Lämpliga uppgifter att öva på:
Nivå A: 242, 243, 245, 251, 290
Nivå B: 244, 246, 252
Version 2005-08-11 fil:C:\Documents and Settings\margareta\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK19\StudanvMekanikQuantaA.doc Sidan 6 av 9 Studieanvisning i Mekanik, Fysik A enligt boken Quanta A Fortsättning på krafter

Mål: Du ska efter detta moment kunna rita ut och beräkna krafter i olika situationer. Du
ska också känna till begreppen normalkraft, dragkraft, friktionskraft och kraftresultant och
kunna beräkna dessa.
Att göra: Läs sidorna 97 till 101 {105-107} i boken.
I detta avsnitt börjar de prata om begrepp som normalkraft, kraftresultant, dragkraft,
friktionskraft m fl
. Dessutom ritar de ut krafterna med storlek och riktning i figurerna. Om
du har läst t.ex. Teknologi A tidigare är du antagligen bekant med detta sätt att rita och
beräkna krafter. Men om du vill repetera eller aldrig har arbetat med detta tidigare så har
jag gjort en liten introduktion till det här.
Att rita krafter.

Figuren här visar en person som står och håller i en resväska.
Väskan (och personen) rör sig inte men ändå är flera krafter
verksamma här. Dels har vi tyngdkraften som drar väskan
neråt och så har vi muskelkraften från handen som håller
väskan uppe. En kraft har både storlek och rikting vilket
innebär att kraft är en vektor. (Vektor är en storhet som har
både storlek och riktning.) Vektorer brukar åskådliggöras med
hjälp av pilar. Pilens längd anger kraftens storlek och pilens
riktning anger alltså kraftens riktning.
Lägg märke till att pilen uppåt är lika stor som pilen neråt. D.v.s. det råder jämvikt och detta innebär att föremålet är stilla. Jag vill nu visa ytterligare några exempel på hur man beräknar resultanten av två eller flera krafter. (I webbkursen finns flera saker om sammansättning av krafter eller vektorer. På internet se javaapplet: http://www.phy.ntnu.edu.tw/java/vector/vector.html) Version 2005-08-11 fil:C:\Documents and Settings\margareta\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK19\StudanvMekanikQuantaA.doc Sidan 7 av 9 Studieanvisning i Mekanik, Fysik A enligt boken Quanta A Det är viktigt att du lär dig avläsa och rita ut krafter.
På sidan 100 {99}införs ytterligare en kraft, friktionskraften. Friktionskraften är det
motstånd underlaget ger ett föremål. Därför är friktionskraften också beroende av
underlagets friktionstal. Här inför jag ett begrepp som boken inte tar upp men som jag
anser vara mycket viktigt att ha sett och räknat med för framtida studier. Friktionstalet för
ytan anger alltså hur sträv eller glatt en yta är. Litet friktionstal, ca 0,05 för glatta ytor och
stort friktionstal, t ex 0,3 för sträva ytor. Friktionstalet benämns med µ. Och F = µ·N.
µ är oftast mellan 0 och 1.
Exempel
En kropp med massa 10 kg ligger på ett strävt, horisontellt underlag. För att sätta kroppen i rörelse krävs en kraft på 30 N. Bestäm friktionstalet. Lösning Kroppens tyngd G = N = 10 9,82 = 98,2 N Nu är det dags för övningsuppgifter.
Lämpliga uppgifter att öva på:
Nivå A:
239, 254, 255
Nivå B: 241, 256, 257, 293
Version 2005-08-11 fil:C:\Documents and Settings\margareta\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK19\StudanvMekanikQuantaA.doc Sidan 8 av 9 Studieanvisning i Mekanik, Fysik A enligt boken Quanta A Lutande plan {kraft uppdelning} och kraftmoment

Mål: Du ska efter detta moment veta hur man sätter ut krafter på en kropp som befinner
sig på ett lutande plan samt kunna dela upp tyngd kraften i två komposanter. Du ska också
kunna ställa upp och beräkna kraftmoment.
Att göra: Läs sidorna 102 till 106 {108-113}noga så att du förstår exemplen i texten. Om
du har glömt sinus och cosinus måste du repetera dessa (du hittar dem i matematik A
kursen). Var noga med att lära dig dela upp gravitationskraften i en komposant som är
parallell med planet och en som är vinkelrät mot planet. {2003 boken tar inte upp lutande
planet, men andra exempel där man skall dela upp en kraft i olika komposanter.}
Pröva gärna praktiskt hur olika kraftmoment verkar genom att sätta dig på en gungbräda
och pröva hur olika momentarmar verkar (enligt figuren på sidan 104 {112} i boken).
Lämpliga uppgifter att öva på:
Nivå A: 258, 259, 261, 262,
Nivå B: 260, 263, 264, 267

Mål: Du ska efter detta moment förstå innebörden av tryck och Arkimedes princip. Du ska
förstå och kunna göra beräkningar på vätsketryck, tryck mellan fasta kroppar, gastryck
och lyftkraft.
Att göra: Läs sidorna 107 till 115 {117-127} i boken.
På sidorna 107 och 108 berättar de om tryck med ett historiskt perspektiv. På sidan 109
{120} kommer definitionen för tryck och även formeln p = ρ ⋅ g h på sidan 111 {122} är
viktig att kunna. På sidan 114-115 {124-125} går de igenom Arkimedes princip.
För att behärska omvandling mellan olika enheter ska du lära dig använda tabellerna med
”omvandlingsfaktorer” som brukar finnas i formelsamlingen. Har du svårt att förstå den får
du kontakta din lärare.
Prova gärna att göra t ex miniprojekt 18 {sid 123} nu.
Lämpliga uppgifter att öva på:
Nivå A: 270, 271, 275, 277, 278, 280
Nivå B: 276, 272, 279, 281, 282
Gör nu studiearbete 1 som finns separat
och redovisa det i webbstödet (Du kan även fundera
på om du skall börja förbereda hemlabb)
Version 2005-08-11 fil:C:\Documents and Settings\margareta\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK19\StudanvMekanikQuantaA.doc Sidan 9 av 9 Studieanvisning i Mekanik, Fysik A enligt boken Quanta A Begreppet energi samt mekanisk energi

Mål: Ha en uppfattning om begreppet energi. Kunna definiera och bestämma utfört
arbete. Kunna definiera och bestämma lägesenergi. Kunna definiera och bestämma
rörelseenergi. Känna till vad som menas med energiprincipen. Kunna definiera och
bestämma effekt.

Att göra: Läs sidorna 129 till 130 {142} övergripande. Läs sidorna 131 till 136 {143-
156} ingående, var noga med att försöka förstå figurer och exempel. Detta moment blir
stort, så ta den tid du behöver för att komma igenom det.
Exempel: Du har följande förutsättningar. En skidbacke med två liftsystem. Ena liften är
900 meter och andra är 200 meter. Höjdskillnaden mellan start och slut på liften är 91,6
meter. Det tar 15 minuter att åka den långa liften och 5 minuter att åka den korta liften. En
skidåkare som väger 50 kg får en kraft på 50 N då han åker den långa liften och 225 N då
han åker den korta liften. När skidåkaren åker ned för backen har han hastigheten 42,5 m/s
då han når startpunkten för liften. Beräkna det arbete som utförs då han åker upp de olika
vägarna. Vi antar att han åker friktionsfritt uppför och nerför backen (tänk på att om vi tar
med friktionen i beräkningarna får vi en lägre sluthastighet). Figuren nedan visar hur
skidbacken ser ut.

Här följer ett förslag på hur man löser uppgiften

I det första fallet är sträcken 900 meter och kraften 50 N.
Arbetet blir då kraft gånger vägen Arbetet = 50 · 900 = 45 000 Nm I det andra fallet får vi: Arbetet = 225 · 200 = 45 000 Nm Vi ser här att arbetet blir lika i de två fallen. Lägesenergin( Wp) blir mgh som med insatta värden blir obs vi har här satt Wp = 0 i början på backen. Det går att utföra beräkningarna med en annan nollnivå men då hade vi i stället sökt energiändringen mellan början och slutet. Version 2005-08-11 fil:C:\Documents and Settings\margareta\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK19\StudanvMekanikQuantaA.doc Sidan 10 av 9 Studieanvisning i Mekanik, Fysik A enligt boken Quanta A Observera att vi även här får energin 45 000 NmMan kan också tänka på följande sätt: Kraften i det fall att man åker rakt upp lir konstant och lika m Arbetet = kraft · sträcka = 491 · 91,6 ≈ 45 000 Nm Observera att Nm och J står för samma sak. Samt att den kinetiska energin också ska vara Lika med 45 000 J, kan vi bestämma hastigheten v: (mv2)/2 = 45 000 sätt in m = 50 kg v = 2 · 45 000/50 = 1800 v ≈ 42,5 m/s alltså stämmer även detta vad som var givet i uppgiften. Effekten som liftmotorn uträttar blir med sambandet Effekt = arbete/tid = 45 000/(20·60) = 37,5 watt Observera att vi måste multiplicera tiden med 60 för att få enheten Joule/sekund som är enheten för effekt. Genom de gjorda beräkningarna ser vi att energiprincipen stämmer. Detta exempel ska närmast ses som ett sätt att lära sig omvandla energi i olika former.
Lämpliga uppgifter att öva på:
Nivå A: 302, 305, 306, 308, 310, 1
Nivå B: 304, 307, 309, 323, 329
Version 2005-08-11 fil:C:\Documents and Settings\margareta\Lokala inställningar\Temporary Internet Files\OLK19\StudanvMekanikQuantaA.doc Sidan 11 av 9

Source: http://www.tupo.biz/kurser/FyA/fy1201w/studieanvisningar/StudanvMekanikQuantaA.pdf

14-15_health care_oct 2004

Emerging Trends in Health Care for Employers and their Employees Designing Incentive Programs That Work for Your Organization I ncentives have long been a part of wellness initiatives. Recently, however, several developments in health care benefits management are leading to the need to place greater emphasis on incentives to motivate employees. With the continued rise in health care co

Disturbi_mestruali_nelle_adolescenti__1_

Disturbi mestruali nelle adolescenti Francesco Chiarelli, Stefania Gaspari, Ebe D’Adamo Clinica Pediatrica, Università di Chieti Francesco Chiarelli Clinica Pediatrica Ospedale Policlinico Via dei Vestini, 5 66100 CHIETI chiarelli@unich.it Ciclo mestruale e sue alterazioni Si definisce ciclo mestruale il periodo che intercorre tra l’inizio di una mestruazione Il ciclo mes

Copyright © 2010-2014 Medical Pdf Finder