Förstudie2.pdf

KUNSKAPSFÖRSÖRJNING GENOM
BIBLIOTEKSSAMVERKAN I NORRLAND
en förstudie genomförd med medel från Statens Kulturråd, länsbiblioteken i Gävleborg,Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbottens län och lånecentralen i Umeå April 2002Gunni ÖbergGunni.Oberg@ub.umu.se Innehåll:
1. Inledning
Referensgrupp
Frågeställningar/aktiviteter
2. Beskrivning
Media – en regional resurs
Kompletterande medieförsörjning och rollfördelningen
mellan lånecentral och länsbibliotek
Rapporter och utredningar
Bibliotekens fjärrlån
Fjärrutlån talböcker
Utbildningssatsningar – medieplanering
Litteraturförsörjning till studerande/distansstuderande
Regionens samlade resurser inom ABM
Portokostnader
Bothnica
DAISY – talböcker på CD-ROM
3. Diskussion
4. Sammanfattning
5. Litteraturlista
6. Länkar
INLEDNING
Länsbiblioteken i Norrlandslänen Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten ochNorrbotten samt lånecentralen i Umeå vill undersöka möjligheten till ett djupare samarbeteinom ramen för den kompletterande medieförsörjningen.
I de tillväxtavtal som i bred samverkan tagits fram i samtliga län betonas på många hållkunskapsförsörjningen som en viktig förutsättning för tillväxt i Norrlandslänen. Bibliotekenspelar en allt större roll i det livslånga lärandet och därmed ökar också behovet av effektivlitteraturförsörjning till studerande inom formell utbildning.
De klara tendenser till avreglering på fjärrlåneområdet som vi idag ser pekar mot enupplösning av de regelverk som hittills styrt den kompletterande medieförsörjningen. Dentekniska utvecklingen inom biblioteken har för den enskilde låntagaren gett ökadtillgänglighet till bibliotekens bestånd och därmed också krav på en friare fjärrlånehantering.
Detta pekar på nödvändigheten av en översyn av den kompletterande medieförsörjningen i ettbredare perspektiv.
Syftet är primärt att finna nya former för ökad kunskapsförsörjning i Norrlandslänen genomen fördjupad samverkan mellan lånecentral, länsbibliotek, högskolebibliotek ochkommunbibliotek och • att i bred och nätverksbaserad samverkan finna varaktiga och effektiva former för medieförsörjning i de fem norrlandslänen • att genom att sätta den enskilde brukaren i centrum tillhandahålla en förbättrad service för • att genom stödåtgärder riktade till kommunbiblioteken på sikt minska fjärrlånehanteringen • att inom projektets ram sprida idéer och metoder till andra regioner samt ta tillvara erfarenheter från tidigare projekt inom den kompletterande medieförsörjningen För att kartlägga nuläget och granska förutsättningarna för ett utökat samarbete mellan denordliga länsbiblioteken inom framförallt den kompletterande medieförsörjningen, genomförsdenna förstudie med medel från Statens kulturråd, de fem länsbiblioteken och lånecentralen.
Förstudien ligger till grund för en fortsatt projektansökan.
Referensgrupp
En referensgrupp har följt arbetet med förstudien och den består av länsbibliotekarierna,
Roland Tiger, Västernorrland, Anette Sundbom, Västerbotten, Jan Boman, Gävleborg, Jimmy
Gärdemalm, Norrbotten, Lena Moberg, Jämtland och Madelein Enström, lånecentralen i
Umeå. Referensgruppen har träffats 4 gånger under perioden och har haft kontinuerliga
kontakter via e-postlista.
Frågeställningar/aktiviteter
Jag har utgått från följande frågeställningar:
Vilka biblioteksresurser finns i regionen och hur används de?
Hur kan den nya informationstekniken användas för att förbättra samarbetet i regionen inom
medieförsörjningen?
Hur kan servicen förbättras till den enskilde brukaren?
Hur kan kommunbiblioteken stödjas för att bli mer självförsörjande inom medieförsörjningenoch därmed minska fjärrlånen?Jag har informerat mig om ovanstående frågor, dels genom litteraturstudier, besök ochintervjuer och dels genom att delta i bibliotekschefsmöten. Samtliga län har besökts isamband med bibliotekschefsmöten och där har jag informerat om förstudien och dessförutsättningar. Inför varje möte har bibliotekscheferna fått ta del av frågeställningar somsedan har diskuterats. Vid dessa möten har också representanter deltagit från respektive länshögskole/universitetsbibliotek.
BESKRIVNING
I den norra regionen bor idag ca 1, 2 milj. inv. av Sveriges befolkning på 8,9 milj. inv.
Det finns ett antal strukturella förutsättningar som generellt påverkar situationen iNorrlandslänen inom såväl biblioteks- som utbildningssektorn. För många kommuner, medundantag för delar av kustregionen, kännetecknas de geografiska och demografiskaförutsättningarna av en omfattande glesbygd med långa avstånd och en vikandebefolkningsutveckling. En förutsättning för ekonomisk tillväxt och önskvärdbefolkningstillväxt är en satsning på utbildning och här spelar biblioteken en viktig roll förden enskildes kunskaps- och medieförsörjning. För att motverka den obalans som idag finnsmellan glesbygd och centrum krävs en samordning av bibliotekens verksamheter och resurser.
I regionen finns fem länsbibliotek, Jämtlands läns bibliotek, Bibliotek Gävleborg,Länsbiblioteken i Västernorrland och i Västerbotten samt Norrbottens länsbibliotek. Iregionen finns också en av landets tre lånecentraler, Umeå lånecentral samt Depåbiblioteket,en nationell resurs, som också finns i Umeå.
Inom universitets- och högskoleområdet finns följande bibliotek: Umeå universitetsbibliotek,Luleå universitetsbibliotek, Mitthögskolans bibliotek och Högskolebiblioteket i Gävle.
Jämtlands läns bibliotek
är länsbibliotek för Jämtlands län och kommunbibliotek för Östersunds kommun. Kommunen
är huvudman för länsbiblioteket. Den regionala biblioteksverksamheten regleras genom avtal
med landstinget. Länet innehar 8 kommunbibliotek. Folkmängden i länet uppgår till 128 543
inv. I den senaste verksamhetsberättelsen uppges att fjärrlånen minskar något, vilket är helt
enligt målsättningen att kommunbiblioteken på sikt skall bli mer självförsörjande.
Bibliotek Gävleborg
ansvarar för den regionala verksamheten i Gävleborgs län. Landstinget är huvudman för den
regionala verksamheten. Länet omfattar 10 kommunbibliotek. Folkmängd i länet är 278 181
inv. I verksamhetsberättelsen uppges att bibliotekens service till vuxen- och
högskolestuderande har ökat dramatiskt. Inför övergången till talbokssystemet DAISY har
bibliotek Gävleborg genomfört utbildning för länets bibliotekspersonal på de olika
kommunbiblioteken.
Länsbiblioteket i Västernorrland
ingår från år 2000 i Sambiblioteket och samsas under samma tak som det kommunala
biblioteket och Mitthögskolans bibliotek. Visionen för denna samverkan är att ge
medborgarna en biblioteksservice av hög klass. Genom det nya Sambiblioteket har det skapats
goda förutsättningar för en ökad regional utveckling inom biblioteksområdet. Verksamheten
styrs av ett samverkansavtal mellan de tre huvudmännen, landstinget, staten och kommunen. I
länet finns 7 kommunbibliotek. Folkmängd i länet är 244 974 inv. Målet för den
kompletterande medieförsörjningen är att verksamheten inriktas på att bidra till en bättreplanering av kommunbibliotekens medieuppbyggnad.
Länsbiblioteket i Västerbotten
ingår i landstingets organisation och är en basenhet inom Landstingets länsutvecklingsenhet.
Länet består av 15 kommuner varav 5 är Sveriges minsta befolkningsmässigt. Folkmängd i
länet är 254 811 inv. Länsbiblioteket har med stöd från Statens kulturråd aktivt arbetat för att
bistå kommunbiblioteken med god service till länets distansstuderande. I samarbete med
Umeå universitetsbibliotek har utvecklats en arbetsmodell ute i kommunerna mellan lärcentra
och bibliotek.
Länsbiblioteket i Norrbotten
är en del av Kulturförvaltningens organisation i Luleå kommun och i dess organisationsplan
återfinns länsbiblioteket under uppdragsverksamhet.
Verksamheten regleras genom avtal mellan landstinget och kommunen. Länet har 14
kommunbibliotek. Folkmängd i länet är 254 701 inv. Antalet fjärrlån visar små förändringar
och faller inom ramen för de normala variationerna år från år.
Lånecentralen i Umeå
I Umeå finns sedan 1966 en av landets tre lånecentraler. De två övriga finns i Stockholm och i
Malmö. Lånecentralen förmedlar böcker och annat material till och från bibliotek i Sverige
och övriga världen.
Lånecentralen utför även bibliografiska undersökningar och kvalificerat referensarbete.
Verksamheten finansieras av Statens kulturråd och är lokaliserad till Umeå stadsbibliotek.
Umeå lånecentral bistår i första hand läns- och kommunbiblioteken i norra regionen med den
kompletterande medieförsörjningen, informations- och referenstjänst samt fortbildning i
referens- och fjärrlånearbetet.
Umeå depåbibliotek
Depåbiblioteket i Umeå har en nationell uppgift att samla ett representativt urval av den äldre
litteraturen och fungerar som ett fjärrlånemagasin för de svenska biblioteken. Tidigare sköttes
depåfunktionen av länsbiblioteken. Depåbiblioteket inrättades 1992 i sin nuvarande form.
Det som sparas är svenska monografier, både fack- och skönlitteratur, såväl vuxenlitteratur
som barn- och ungdomslitteratur. Av varje titel och upplaga sparas ett exemplar.
Registreringen sker i Libris. I depåns samlingar finns idag ca 180 000 volymer.
Umeå universitetsbibliotek
Umeå universitet har idag 25 000 studenter varav drygt 6 000 är distansstuderande. Umeå
universitetsbibliotek är det största vetenskapliga forskningsbiblioteket i Norrland. UB består
av huvudbiblioteket, vårdbiblioteket, hälsobiblioteket, KBC-biblioteket och forskningsarkivet,
allt beläget i Umeå. Vid campusorterna Örnsköldsvik och Skellefteå finns biblioteken
Studentbiblioteket och SKERIBI.
Luleå universitetsbibliotek
Luleå tekniska universitet har idag 11 000 studenter varav cirka 3 000 är distansstuderande.
Universitetet finns på fem campusorter, Luleå, Boden, Piteå, Kiruna och Skellefteå. Vid
SKERIBI i Skellefteå och Hälsovetenskapliga institutionen i Boden finns större bibliotek,
övriga campusorter har mer begränsad biblioteksservice.
Mitthögskolans bibliotek
Mitthögskolan är ett nätverksuniversitet och de fyra högskolebiblioteken samverkar med bl a
gemensam bibliotekskatalog. Mitthögskolans bibliotek finns på fyra orter, Härnösand,
Sundsvall, Östersund och Örnsköldsvik. Mitthögskolan har ca 11 000 studenter.
Högskolebiblioteket i Gävle
Högskolan i Gävle och högskolebiblioteket startade 1977 och har ca 10 000 studenter.
Media – en regional resurs
I ”Riktlinjer för fjärrlån och dokumentleverans”, BIBSAM 1997, står följande: De offentliga svenska biblioteken fungerar i vissa avseenden som ett sammanhängande nätverk. Bibliotekensfjärrlånesamarbete preciseras i 10 § i bibliotekslagen:Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek och andra statliga forskningsbibliotek m m skall avgiftsfritt ställalitteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- ochskolbibliotek och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice.
Det finns en samlad regional resurs i form av bibliotekens webbkataloger. Allakommunbiblioteks mediakataloger finns idag på webben med ett par undantag och en del avdessa finns sökbara i Mittsök. Det är Länsbiblioteket i Västernorrland som har tagit framdenna samsöksfunktion på webben och i den ingår biblioteken i Västernorrland,talboksdatabasen Handicat, Jämtlands länsbibliotek och Mitthögskolans bibliotek i Östersund,Umeå universitetsbibliotek och Umeå stadsbiblioteks kataloger samt Libris. Mittsök se:http://www.lansbib.bib.mh.se/mittsearch/ I den nationella databasen Libris registrerar de norrländska högskole/universitetsbibliotekensina bestånd, likaså Depåbiblioteket, Härnösands- och Umeå stadsbibliotek. Mellanhögskole/universitetsbiblioteken tillämpas fria fjärrlån, vilket i princip går tillbaka till 1887när utgivningen av Accessionskatalogen tog sin början, medan kommunbiblioteken förväntasfölja lånekedjan. I Gävleborgs län har man under en 10-årsperiod tillämpat fria lånevägarmellan biblioteken i länet.
Bibliotek.se är en nätresurs för samsökning i svenska offentliga finansierade bibliotekssamlingar och ger tillgång till LIBRIS och BURK. Libris innehåller mer än fyra miljonerreferenser till i första hand de svenska forsknings- och specialbibliotekens samlingar ochBURK innehåller knappt två miljoner referenser till i första hand de svenska folkbibliotekenssamlingar. Bibliotek.se har ingen lånefunktion och vill man låna hänvisas man till sittbibliotek. Biblioteken är indelade i sex regioner och under varje region finns orterna och dessbibliotek.
I Bibliotek 2007 samarbetar sex kranskommuner i Västerbotten kring ett projekt för att ökatillgängligheten till bibliotekens tjänster och samtidigt utveckla utbudet av tjänster. I centrumstår en ökad möjlighet för besökare att själva söka och bearbeta information, fler webb-baserade tjänster gör att låntagare kan betjäna sig själva, och att vissa bibliotekstjänster blirtillgängliga dygnet runt. De sex kommunbibliotekens kataloger sammanföres i en gemensamdatabas och en smart-cardfunktion utvecklas.
Kompletterande medieförsörjning och rollfördelningen mellan lånecentral och
länsbibliotek
Länsbiblioteken har som huvuduppdrag att svara för den kompletterande medieförsörjningen
i sin region. Den kompletterande medieförsörjningen innebär att länsbiblioteken kompletterar
folkbibliotekens bestånd och tar ett ansvar för den mindre efterfrågade litteraturen.
Länsbiblioteken lånar ut fjärrlån till biblioteken inom det egna länet och bistår med
bibliografisk kompetens, dvs belägger, lokaliserar och förmedlar fjärrlåneansökningar till
andra bibliotek.
Enligt Folkbiblioteksutredningen från 1984 är länsbibliotekens uppgifter inte att ersätta lokala
insatser utan att skapa förutsättningar för att dessa kan utnyttjas mera effektivt.
Lånecentralen
Motivet för inrättandet av lånecentralerna på 1960-talet var att få större användning av alla
resurser som fanns tillgängliga vid de större biblioteken. Man skulle också avlasta
forskningsbiblioteken från en del av deras fjärrlån till folkbiblioteken. Tre avgränsade
regioner skulle dämpa belastningen på respektive värdkommuns bibliotek och ge snabbare
effektuering och kortare köbildning. Jonas Karnold beskriver detta i en magisteruppsats
”Lånecentralernas funktioner inom fjärrlånesamarbetet: idag och imorgon, 1997:32”.
Lånecentralernas uppgift är att tillhandahålla den mer kvalificerade litteraturen och bistå med
bibliografiska undersökningar, utföra kvalificerat referensarbete samt lokalisera litteratur som
ej ingår i lånecentralens bokbestånd.
Den remisskedja som antagits för folkbibliotekens fjärrlånesamarbete gäller fortfarande,kanske mer i teorin än i praktiken: lokalt bibliotek – länsbibliotek – lånecentral, och därlånecentralerna utgör den sista länken i kedjan. Umeå lånecentrals regionområde omfattar defem nordliga länen.
Idag möjliggör informationstekniken ett friare fjärrlåneflöde i samarbete utan reglering viaregelverk. Förr bestod fjärrlånen oftast av litteratur som inte gick att köpa in medan det idagäven lånas in litteratur som är utgiven de senaste 5 åren. Lånecentralerna lånar ut mycket litetskönlitteratur (4 %) jämfört med länsbiblioteken (15 %). Här handlar det nästan uteslutandeom litteratur på andra språk än på svenska. En stor del av lånecentralernas utlån ärkurslitteratur. De inköp som görs är främst utländsk litteratur (i gränslandet mellanfolkbibliotek och forskningsvärlden).
I den verksamhetsplan för 2002 som Umeå lånecentral har utarbetat står följande: I och med att bibliotekens bestånd blir tillgängliga via Internet kan man förmoda attefterfrågan kommer att öka på speciallitteratur, äldre litteratur samt titlar ur lokalsamlingar,som tidigare var okända för den enskilde. Låntagarna kan komma att ändra sina förväntningarpå vad det egna kommunbiblioteket skall tillhandahålla, vilket kan påverka bibliotekensinköps- och fjärrlånepolicy. Det statliga litteraturstödet till förlag och bibliotek torde,åtminstone för folkbibliotekens vidkommande, minska efterfrågan på fjärrlån av ny ochköpbar litteratur. De utbildningssatsningar som görs i landet inom den högre utbildningenställer ökade krav på tillhandahållandet av kurslitteratur. Olika modeller finns förkurslitteraturförsörjningen i regionen och ansträngningar görs för att minska behovet av attfjärrlåna kurslitteratur. Kommunernas egna ansvar för de vuxenstuderandes situation börpoängteras och tydliggöras i olika sammanhang.
Ett flertal rapporter och utredningar har gjorts kring den kompletterande
medieförsörjningen:
I en rapport från Statens kulturråd och Kungl. biblioteket, BIBSAM, 1998 (Bibliotekensfjärrlån: en kartläggning av fjärrlånehanteringen vid folk- och forskningsbiblioteken), gjordesstickprov vid Umeå lånecentral och dessa visade att endast 54 % av fjärrlåneansökningarnakom via ett länsbibliotek och så mycket som 46 % kom direkt från ett lokalt bibliotek. Dettainnebär att det lånesökande biblioteket har valt andra bibliotek än de som anvisas i riktlinjerför fjärrlån, ev. efter att ha kontrollerat att det eftersökta materialet inte finns i det egnalänsbibliotekets katalog. 66 % av fjärrlånen avsåg material tryckt under de senaste sex åren.
Vad gäller forskningsbibliotekens fjärrlån visade det sig att Umeå universitetsbibliotek 1997förmedlade 21,5 % av sina fjärrlån till folkbiblioteken medan universitetsbiblioteken i övrigalandet förmedlade 7-8 %.
Siffrorna för år 2001 visar att Umeå universitetsbibliotek av sitt totala fjärrutlån (19 260 lån)lånar ut 40 % till folkbiblioteken i Sverige (7 718 lån). Av dessa folkbibliotekslånförmedlades 64 % till bibliotek i Norrland (4 974 lån). Andelen fjärrlån till folkbiblioteken haralltså ökat och detta beror till största delen på att det finns ett nära samarbete mellankommunbibliotek, länsbibliotek och universitetsbibliotek, vad gäller litteratur till studerande,främst i Västerbottens län, där folkbiblioteken skickar beställningarna direkt tilluniversitetsbiblioteket.
I Sven Nilssons rapport ”En ny ordning?, bibliotekens fjärrlån, 1999” definieras fria lånevägarmed att servicen till användarna står i centrum och att snabbhet och hög effektueringsgrad ärledstjärna. Det kräver dock reglering för att det skall bli ett hållbart system och det förutsätteren hållbar kostnadsfördelning. Fria lånevägar gör också att det kortsiktiga målet med godservice åt låntagarna, hamnar i konflikt med målet att långsiktigt bygga upp samlingar ochinformationstjänster som ger högsta möjliga självförsörjningsgrad. Han förespråkarregionalisering, vilket innebär en hög självförsörjningsgrad i regionen med ett stort allmäntuniversitetsbibliotek och flera stora folkbibliotek. Ett regionalt baserat fjärrlånesystem ledertill ett bredare och djupare bibliotekssamarbete också inom andra områden. Han nämnerbegreppet fjärrlånekultur, dvs att med gemensamma värderingar, en etablerad praxis, medformella och informella regler och ett föränderligt system för kontroll, förstärkning ochsanktioner upprätthålla och reglera systemet.
I rapporten ”Från inspektion till inspiration: en översyn av den regionalabiblioteksverksamheten, Statens kulturråd 2001: 3” kartläggs länsbibliotekens verksamhet ochdet konstateras att länsbibliotekens viktigaste uppgifter är att bistå folkbiblioteken medfortbildning och utvecklande insatser. När det gäller den kompletterande medieförsörjningenföreslås i rapporten att överväga om nuvarande ansvarsförhållanden och struktur skall bestå.
En ny modell föreslås under en försöksperiod med att lånecentralerna ansvarar för nationellafrågor rörande informations- och medieområdet för folk- och länsbiblioteken. I remissvarenkonstateras ett stort motstånd till detta förslag bl a från föreningen SverigesLänsbibliotekarier, FSL.
Bibliotekens fjärrlån:
Länsbibliotekens totala antal bokutlån har minskat samtidigt som andelen högskolelitteratur
har ökat. Man uppger också att den tidigare hierarkiska ordningen har brutits, dvs att
biblioteken ej låter sina beställningar gå via länsbiblioteket, utan istället görs lånen direkt där
boken finns. Lånecentralen lånar ut ca 60 % till biblioteken i Norrland och ca 40 % till övriga
Sverige, vilket också visar på lånecentralens nationella betydelse. I lånecentralens siffror för2001 är depåns utlån medräknade, 2 800 lån.
Gävleborg
Jämtland
Västernorrland
Norrbotten
Västerbotten
Lånecentralen
Länsbibliotekens och lånecentralens expedierade fjärrlån under perioden 1990-2001 Fjärrutlån talböcker
Bibliotek Gävleborg och Jämtlands länsbibliotek lånar ut en stor mängd talböcker till
kommunbiblioteken och detta beror på att kommunbiblioteken har inga eller små bestånd av
talböcker och lånar in det mesta i form av depositioner. Depositionerna har en gång byggts
upp med statsbidrag till respektive länsbibliotek
I de övriga länen har kommunbiblioteken byggt upp egna bestånd och är således mersjälvförsörjande och lånar in enstaka titlar från TPB.
Gävleborg
Jämtland
Västernorrland
Norrbotten
Västerbotten
Länsbibliotekens expedierade fjärrlån – talböcker för år 2000 Utbildningssatsningar - medieplanering
Utifrån ambitionen att vara självförsörjande vad gäller medieförsörjning inom området finnsriktlinjer som är tagna av nio länsbibliotek och lånecentralen i Stockholm, ”Riktlinjer förfjärrlånehanteringen inom DUSTWEICA-regionen.” BIBSAM och Statens kulturråd harockså enats om ”Riktlinjer för fjärrlån och dokumentleverans i Sverige.” Samtliga länsbibliotek i den norra regionen uppger att ambitionen är att minska antaletfjärrlån och att göra kommunbiblioteken mer självförsörjande. För att nå dit behövsutbildningsinsatser framförallt i medieplanering, dvs öka kunskaperna om det egna beståndet,om regionens samlade bestånd, fjärrlånepolicy, inköpskriterier, gallringsaspekter samtmetoder att mäta och utvärdera genom lokala medieplaner.
En fjärrlåneundersökning som gjordes under 1980-talet av Inger Mattsson (Fjärrlån ochfacklitteratur på folkbibliotek, 1984) visar att strukturen på fjärrlånen var ungefär densammasom utgivningen och förvärven. Merparten av fjärrlånen återfanns bland depopulärvetenskapliga böckerna, 61 %, medan endast 32 % var mer avancerade böcker såsomkurslitteratur på högskolenivå, utredningar, avhandlingar och bibliografier. Tanken medfjärrlån var, precis som idag, att biblioteken skulle låna in böcker av smalare karaktär, menhär visade det sig att folkbiblioteken lånade in en stor del av den efterfrågadepopulärvetenskapliga litteraturen istället för att själv köpa in den (61 %). Undersökningenvisade också att fjärrlånen utgjordes till 45 % av de senaste fem årens utgivning.
Folkbiblioteken valde alltså att låna mycket efterfrågade böcker från sitt länsbibliotek ellerandra bibliotek, hellre än att göra en analys av sin egen mediehantering. Här följde man inteheller den regel som alltid funnits för fjärrlån, att endast böcker av hög svårighetsgrad skullekomma ifråga.
Anna-Lena Höglund och Christer Klingberg betonar i sin bok ”Strategisk medieplanering förfolkbibliotek, 2001”, att det är viktigt att biblioteken gör medieplaner för sitt bestånd. Idagfinns det ett klart samband mellan efterfrågan/utlån och mediernas ålder. Utlåningskurvan förpopulära böcker är mycket brant, medan den för mindre populära är något mer sluttande.
Böcker utgivna de senaste 5 åren efterfrågas mest medan utlåningstalen faller markant per årunder en 10-årsperiod. Detta återspeglas också i fjärrlånen. Genom att ha en strategiskmedieplanering kan också fjärrlånen minskas och biblioteken bli mer självförsörjande. Ettviktigt skäl till varför en medieplan skall göras är att de målsättningar som den politiskanämnden har satt upp också ska speglas i en medieplan. Där kan man precisera vad som skaköpas in och satsas på, som ex vis barnlitteratur, litteratur för livslångt lärande mm och ärsedan styrande när inköpen sker. Med en medieplan kan ett bibliotek profilera sig ochinköpsarbetet kan rationaliseras och effektiviseras. Viktigt är också att göra uppföljning ochutvärdering av medieplanerna vars innehåll kontinuerligt skall ifrågasättas och förändras vidden årliga utvärderingen.
Biblioteken är idag sk hybridbibliotek. I ett sådant bibliotek försöker man förena fördelarnamed ett fysiskt bibliotek med fördelarna med elektronisk tillgänglighet. Samlingarna i etthybridbibliotek består både av fysiska böcker och tidskrifter och av material som enbart finnspublicerat i elektronisk form. Användaren kan via webben få information om alla delar avsamlingarna och kan också ta del av det elektroniska utbudet utan att besöka biblioteket.
Tillgången till och efterfrågan på elektroniska resurser kommer att alltmer öka och härbehövs ny kunskap om de olika medierna och dess tillämpningar.
Den sidan av biblioteksanvändningen måste också tas med i en medieplanering.
Andelen vuxenstuderande har ökat och en stor del av bibliotekens användare efterfrågarstudielitteratur och bibliotekens mediebestånd bör också anpassas till dessa grupper. I ett flertal projekt har man provat nya vägar: I BILL-projektet (Biblioteken i det livslånga lärandet) har Västra Götaland provat att köpa inmedia på efterfrågan och till en särskild grupp (studerande). I projektet deltog femkommunbibliotek och projektet genomfördes under år 2000. Slutsatserna är i stort settpositiva, bl a har antalet fjärrlån minskat till hälften och låntagarna har upplevt det helamycket positivt, framförallt pga den snabba leveranstiden. Biblioteken har också en känsla avatt det gett en god image för biblioteken och deras service.
I Falköping testade man under samma period att ”köpa allt – inga fjärrlån”. All kurslitteratursom efterfrågades inköptes istället för att lånas in som fjärrlån. Inköpen finansierades avregionbiblioteket som också stod som formell ägare av det inköpta materialet. Inköpta mediaplacerades i Falköpings bibliotek. Försöket dokumenterades inom tre huvudområden:kvalitetsvinster för låntagare, för personal och ekonomi. Låntagarna var mycket positiva tillden goda servicen och framförallt snabbheten att få tag på boken (max 1 dag). Förbibliotekspersonalen innebar försöket mer arbete i form av registrering och snabbtiordningsställande av böckerna. Under perioden gjordes inga fjärrlån av kurslitteratur.
Litteraturförsörjning till studerande/distansstuderande
I den utredning om bildandet av Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet som nyligen har
avslutats och publicerats sägs följande om bibliotekens roll:
Vi vill särskilt nämna den grundläggande betydelsen av en god biblioteks- och informationsservice förstuderande på distans som framgår bl.a. av studier inom Distum som utredningen har tagit del av. Bibliotekensresurser påverkar utvecklingen av pedagogik och arbetssätt, samtidigt som "informationskompetens" ipropositionen förs fram som ett av de grundläggande målen för högskoleutbildningen.
Folkbiblioteken blir i allt större utsträckning utbildningsinstitutioner, vilket beror dels påsamhällets ökade satsning på utbildning, dels på skolans nya arbetssätt. Allt fler människor äri utbildning och vuxen- och distansutbildningarna ökar. Totala antalet distansstuderande varår 2000 drygt 40 000 i hela landet, och den största andelen finns i den norra regionen. AvUmeå universitets studenter läser ca 25 % på distans. Regionen har en lång tradition medlärcentra och utlokaliserade utbildningar och det görs stora näringspolitiska satsningar inomhögre utbildningar i glesbygdsområdena.
En stor del av bibliotekens uppgift idag är att hjälpa studerande med kurslitteratur och tillgångtill databaser och tidskrifter i fulltext. Studenterna går till sitt lokala bibliotek och förväntarsig bra service. För att tillmötesgå kraven från alltfler studerande och för att ge en likvärdigservice till alla studenter oavsett bostads- och studerandeort har ett flertal ”modeller” prövats iNorrlandslänen. Västerbotten har sedan 1996 aktivt arbetat för att ge distansstuderande ökademöjligheter till bra service utanför campus genom att bygga upp ett nära samarbete medfolkbiblioteken och lärcentra. Bl a har anordnats utbildningsdagar för UB-personal, läns- ochkommunbibliotek, och lärcentra.
BILL-projektet sehttp://www.bill.hb.se/ Umeå UB har också med medel från DISTUM, Distansutbildningsmyndigheten, utarbetat enBiblioteksguide för studerande på webben, att användas av alla typer av bibliotek och den ärfri för lokalanpassning till det egna biblioteket.
http://www.ub.umu.se/infosok/distans_guide/startsida.htm Västernorrland har också arbetat för ett nära samarbete mellan högskole-, länsbibliotek ochkommunbibliotek. Mitthögskolans bibliotek skickar kurslitteraturen direkt till studenten.
I Norrbotten får distansstudenterna service via Luleå UB med bl a direktleverans av litteratur,såväl fjärrlånen från andra bibliotek som material från de egna samlingarna skickas direkt tillde studerande. Luleå UB har också utvecklat ett nära samarbete med studieadministration,studiecentra och kommunbibliotek. Studenterna har individuell tillgång till biblioteketsinformationsresurser (licencierade databaser, e-tidskrifter etc.). Materialet är också åtkomligtvia alla studiecentra, där samtliga är uppkopplade mot universitetets domän.
2000 genomfördes en kartläggning av de olika aktörernas verksamhet och deras kunskaperom varandra. Kartläggningen som också ger besked om studenternas och lärarnas behov avbiblioteksstöd är ett bra underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet i Norrbotten. Se:http://www.luth.se/depts/lib/distans/larare/ I Gävleborg pågår i Hälsingland ett projekt kring studiecentra, Arena, med syfte att höjalänets utbildningsnivå bland den vuxna befolkningen till riksgenomsnittet. Inom projektet harbildats ett nätverk mellan bibliotekarier, som arbetar med distansstuderande och desslitteraturförsörjning.
En viktig del av servicen till studerande är att ge pedagogisk handledning i att söka litteratur.
Det gäller att lära studenten en metod till att själv hitta relevant information och att kunnavärdera den.
Genom universitets/högskolebibliotekens (BIBSAM) nationella avtal avseende upphandlingav databaser och tidskrifter i fulltext har studenterna tillgång till en mängd databaser inomolika ämnesområden. En liknande upphandling är på gång inom folkbiblioteken, KULDA(konsortieupphandling av licensdatabaser.) KULDA utvecklar en fungerande modell förkonsortieupphandling och distribution av licensbelagda databaser till folk- och skolbibliotek ihela landet. Projektet drivs av Regionbibliotek Västra Götaland.
Projektets syfte är att höja kvaliteten på bibliotekens verksamhet genom att breddautbudet och öka tillgängligheten till digitalt lagrat material samtidigt som man behålleren rimlig kostnadsnivå för det enskilda biblioteket.
Konkret skall projektet KULDA Sverige, som omfattar tre år med start i september2001, bygga upp och etablera en organisation för konsortieupphandling av digitaltlagrat material samt sluta minst 25 licensavtal för Sveriges folkbibliotek underprojektperioden. Dessutom skall man genom projektet uppnå flera positivasidoeffekter för biblioteken. Exempel på sådana effekter är ökade kunskaper istrategisk informationssökning och värdering av källor. Dessutom skall projektetskapa ett kollegialt nätverk för kunskapsutbyte och kvalitetsvärdering av databaseroch licenser. Sehttp://www.bibl.vgregion.se/kulda/index.htm Umeå universitetsbibliotek och Länsbiblioteket i Västerbotten har med ekonomiskt stöd frånDISTUM (distansutbildningsmyndigheten i Härnösand) och Statens Kulturråd genomfört ett antal seminarier och workshops riktade till bibliotek och lärcentra i Västerbottens län.
Västerbottensmodellen KontACt se:http://www.ub.umu.se/global/distansstudent.htm Luleå universitetsbibliotek har utarbetat webbsidor som stöd för distansstudenter, lärare,kommunbibliotek och lärcentra, bl a en webbkurs i informationssökning för i första handdistansstudenternas behov. Kurslitteraturen skickas direkt hem till distansstudenten. Se:http://www.luth.se/depts/lib/distans/index.htm Mitthögskolans bibliotek skickar också kurslitteraturen direkt till sina distansstudenter. Ettnära samarbete har utvecklats med folkbiblioteken i länet. Se:http://www.bib.mh.se/distans/distans.html Högskolebiblioteket i Gävle håller på att utveckla servicen till sina distansstuderande. För attkunna ge tillgång till högskolebibliotekets resurser installeras s k ICA-klienter på studiecentrarunt om i länet. Se:http://www.hig.se/bibliotek/distans/ Regionens samlade resurser inom ABM- arkiv, bibliotek och museer
Inom Norrlandsregionen finns ett stort antal resurser samlade med ett nationellt
intresse. Här finns flera intressanta arkiv: Landsarkivet i Härnösand, Forskningsarkivet vid
Umeå universitet, SVAR (Svensk arkivinformation) i Ramsele m fl.
I Härnösand ligger ett av Sveriges största landsarkiv med Västeuropas till ytan störstaarkivdistrikt. Det sträcker sig från Dalälven i söder till Treriksröset i norr och består avGävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Landsarkivet i Östersund innehar arkivhandlingar från Jämtlands län. Landsarkivet tillkom1929 efter en livlig kulturdebatt mellan förespråkare för Härnösand och Östersund omlämpligaste platsen för ett norrländskt arkiv.
Arkiven i Norrbotten finns presenterade på en gemensam webbplats, Norrbottens Minne, därFolkrörelsernas arkiv, Landstingsarkivet, Norrbottens museums arkiv och Sunderbyns sjukhusCentralarkiv finns presenterade.
Forskningsarkivet vid Umeå universitet är inriktat på att via moderna medier försörjautbildningen och forskningen med arkivinformation. Arkivet har också ansvar föruniversitetets handskriftsamling och förvärvar och tillhandahåller arkivhandlingar ocharkivförteckningar i form av mikrofiche och i digital form samt tillhandahåller arkiv- ochforskningsdatabaser.
Svensk Arkivinformation, SVAR, arbetar för att alla som vill skall få tillgång till deskatter som finns i de svenska arkiven. SVAR:s verksamhetsidé är att på moderna medierbevara, tillgängliggöra och levandegöra arkivinformation kring individ, boende, miljö ocharbete.
De norrländska bibliotekens mediekataloger finns tillgängliga på webben och ensamsöksfunktion är under utveckling.
Inom museiområdet görs stora satsningar på att visualisera samlingarna för allmänheten.
Databasen SOFIE är en integrerad databas för museianvändning som används av ett flertal museer i landet. Den är utvecklad av Västerbottens museum. SOFIE kan hanteraföremålssamlingar, fotografiska bilder, in- och utlån av föremål samt fornlämningar ocharkiv. Mellan arkeologiska föremål- och fotoregister finns dessutom direkta kopplingar.
Västerbottens museum har också utvecklat informationsöar i Vilhelmina, Åsele och iRobertsfors kommuner som speglar dessa orters historia. ”Öarna” är tillgängliga viakommunernas bibliotek och tillgängliga för allmänhet och besökare och är ett viktig inslag ikommunernas turistinformation.
I Norrbotten finns flera museer av nationellt intresse som Ajtté, Svenskt Fjäll- ochsamemuseum i Jokkmokk och Silvermuseet i Arjeplog, Piteå museum och Norrbottensmuseum. Tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbottens län har museerna skapat en databas,Kulturarv Norrbotten, med information om bland annat arkeologi, naturhistoria ochkulturhistoria kompletterad med en databas med kartunderlag och fornlämningsregister.
Länsmuseet i Gävleborg är ett museum för de båda landskapen Gästrikland och Hälsingland.
Länsmuseet ingår i Kulturnät Gävleborg. Kulturnät Gävleborg är ett gemensamt kulturnät påInternet för Gästrikland och Hälsingland. Huvudmän och finansiärer för kulturnätet ärlandstinget, länsstyrelsen och kommunförbundet i Gävleborgs län.
Jämtlands läns museum, Jamtli, har samlingar från Jämtland och Härjedalen. I Minnesbankenfinns bildarkiv med 700 000 sökbara bilder, bibliotek och arkiv.
Länsmuseet i Västernorrland ligger i Härnösand. Övriga museer är Sundsvalls ochÖrnsköldsviks museum.
I länen har genomförts ABM-projekt där personal inom arkiv, bibliotek och museer hardeltagit och därigenom lärt känna varandra, varandras verksamhetsområden och arbetssätt ochhär kan nämnas bl a Kunskapsexpo i Västernorrland, Minnets nätverk i Västerbotten ochKunskap i rörelse i Norrbotten. I Västernorrland pågår också ett nätverksamarbete inom helaABM-området.
I och med att digitaliseringen ökar inom hela ABM-området blir flera samlingar och arkivtillgängliga för allmänheten. Det gör också att samarbetet inom området måste fortsätta ochintensifieras.
Portokostnader
En stor del av bibliotekens kostnader inom den kompletterande medieförsörjningen är
portokostnader. De större biblioteken har oftast egna avtal med Posten, ASG och Bussgods
och avtalen ser olika ut beroende på kvantitet och storlek. De minsta kommunerna debiteras
inte för portokostnaderna utan det går in under kommunernas gemensamma kostnader.
Biblioteken är också mer beroende av snabba leveranstider och det vi kan konstatera är att en
stor mängd böcker skickas runt i regionen dagligen.
Regionbibliotek Västra Götaland har sedan hösten 1999 inrättat en transportservice mellanbiblioteken i den västra regionen. Servicen ingick som en del av projektet ”Nätverk förkunskap, Nfk” som genomfördes 1997/1998. I projektet påbörjades arbetet med att bygga uppen västsvensk låneregion. Sehttp://www.bibl.vgregion.se/b/nfk/reglan.htm Bothnica
Bothnica är ett bibliografiskt samarbetsprojekt mellan länsbiblioteken i Norrbotten,
Västerbotten och Västernorrland som pågår sedan början av 90-talet. Målet är att göra
litteraturen om den nordligaste delen av landet lätt tillgänglig för forskning, skolundervisning,
och för den intresserade allmänheten. Databaserna utökas fortlöpande med referenser till
nyskrivna texter, men ambitionen är också att lägga in äldre material som ännu inte
registrerats. Det unika i Bothnica är det rika analytiska material som basen rymmer, dvs
referenser till artiklar i tidskrifter, till uppsatser i samlingsverk, årsböcker och andra
periodiska publikationer. Den innehåller fyra databaser: Norrbotten, Västerbotten,
Västernorrland och Övre Norrland i litteraturen.
I dagarna har kontakter tagits med Libris för att implementera Bothnica som ämnesdatabas iLibris och detta kommer att ske, vilket gör att tillgången till informationen får en helt annanspridning. Framförallt kommer en utveckling att ske vad gäller formatet och arbetet medinläggning i databasen.
I den norra regionen finns ett antal samlingar som är intressanta och unika, och som bordeinförlivas och utgöra en utvidgning av Bothnica:I Gävleborgs har museet gett ut en lokal bibliografi och den finns ännu ej digitaliserad.
Jämtlands läns lokalsamling ligger inlagd i Länsbibliotekets mediakatalog och innehållerförutom monografier även artiklar och kapitel ur årsböcker och samlingar.
I Vilhelminas folkbibliotek finns ca 40 000 sidor samepressklipp, efter 30 års kontinuerligbevakning av svensk press.
I Övertorneå finns den Svenssonska samlingen, som utgör stommen till Nordkalottbiblioteketi Övertorneå. I Nordkalottbiblioteket ger den samlade litteraturen en unik dokumentation avutvecklingen på Nordkalotten.
DAISY – talböcker på CD-ROM
TPB – talboks- och punktskriftsbiblioteket, har det samlade talboksbeståndet i Sverige och ärlånecentral för talböcker. Talboksläsaren kan låna alla sina böcker från det lokala biblioteket,som har tillgång till databasen Handicat där TPB:s samtliga böcker finns registrerade. Detlokala biblioteket kan snabbt låna in det som önskas. Oavsett var man bor i landet har manalltid tillgång till hela det svenska talboksbeståndet som dessutom är ett av de största ivärlden. Enligt TPB är ca 4 % av befolkningen i landet talboksberättigad.
Länsbiblioteken och kommunbiblioteken köper också in egna exemplar av de mestefterfrågade titlarna. De lokala bestånden utgör ca 10 % av totalbeståndet och svarar för denstörsta delen av utlåningen i landet.
Under 1990-talet har ett nytt digitalt talboksformat utvecklats, DAISY (Digital AudiobasedInformation System). Med hjälp av tekniken är det numera lätt att hitta i talboken ochhanteringen med CD-ROM skivor är lättare än med kassettband. TPB har under ett antal årförberett övergången från analoga till digitala talböcker. Målet har varit att finna ett bättre sättatt läsa inspelade böcker på än det nuvarande på kassett och ta initiativ till att påverkautvecklingen i en riktning som är anpassad för just talboksläsarens behov, inte musik- ellervideokonsumentens. Utvecklingen av en internationell digital talboksstandard drivs av ettinternationellt konsortium, DAISY Consortium. Konsortiet består av ett 60-taltalboksbibliotek och handikapporganisationer runt om i världen som tillsammans arbetar fören utveckling som så småningom även kan få förankring på en kommersiell ljudboksmarknad.
Det är också viktigt att ha ett bra alternativ när kassetter och kassettbandspelare börjarförsvinna från marknaden, en process som redan har startat.
DAISY bygger på vedertagna standarder som ljudfiler i mp3-format, SMIL-filer(synkroniserad multimedia) och HTML-filer. DAISY-konsortiet samarbetar nära med OpeneBook Forum för att få en gemensam standard i XML. Microsoft kommer att implementeraDAISY i sin Microsoft Reader. Ett flertal utvecklingsprojekt med DAISY med bland annatwebbgränssnitt finns i olika länder.
TPB har som riktmärke att vid utgången av 2004 sluta låna ut analoga talböcker. TPB harredan idag slutat med analog produktion av talböcker men låter producera analoga kopior sålänge det behövs dock längst t o m 2004. Skälen till denna ”deadline” är att påskyndaetableringen av DAISY-talböcker och att minska kostnaderna för dubbel produktion. Analogatalbokskopior är betydligt dyrare att framställa än talbokskopior på cd-rom. Såväl TPB somde lokala biblioteken tjänar på en snabb övergång från analog till digital produktion. De överen miljon analoga talboksemballage som finns på hyllorna ute på biblioteken i landet kommeratt lånas ut så länge det finns efterfrågan och efter lokala beslut och talboksplaner.
Bibliotekstjänst i Lund kommer att sälja analoga kopior så länge som det lönar sig.
Idag har flera landsting redan beslutat att förskriva de nya talbokspelarna som fritt tekniskthjälpmedel. I Dagmar-överenskommelsen finns en passus om DAISY-talböcker och vikten avatt funktionshindrade får del av den nya och förbättrade tekniken. En hjälpmedelsutredning ärigång inom kort som kommer att behandla denna fråga.
I regionen finns en del skillnader vad gäller de kommunala bestånden. Jämtlands ochGävleborgs län har inte byggt upp några större kommunala bestånd och en stor utlåning skermed depositioner från respektive länsbibliotek. I de övriga länen är kommunbiblioteken mersjälvförsörjande och kompletterar med lån främst från TPB.
I Jämtlands län har en enkät gjorts ute bland kommunbiblioteken inför arbetet med entalboksplan.
I Västerbotten görs just nu en kartläggning och inventering av talboksverksamheten i varjekommun inför arbetet att organisera den framtida talboksförsörjningen i länet.
DISKUSSION
Biblioteksresurserna inom regionen är stora och jämnt fördelade. I varje län finns ett välfungerande länsbibliotek och ett högskole- eller universitetsbibliotek. I regionen finns ocksåett av landets tre lånecentraler och landets gemensamma depåbibliotek. Tillsammans utgördessa resurser en bra grund för ökad samsyn och samordnande arbetssätt.
I regionen satsas starkt på vuxenutbildning med utlokaliserade högre utbildningar och antaletdistansstuderande är störst i dessa län, vilket också märks ute på folkbiblioteken i form av enökande efterfrågan på kurs- och studielitteratur. För att ge studerande och distansstuderandeen bra och fullgod service föreslås att de olika erfarenheter kring samverkansmodeller somhar prövats i regionen sprids och bör inspirera till nya och fortsatta insatser. Genomsamverkan mellan högskole-/universitetsbibliotek och läns-/kommunbibliotek ökarförståelsen för de studerandes situation och bör ge bättre möjligheter för biblioteken att gefullgod service till dessa grupper. Erfarenheterna kring direktleverans av kurslitteratur till dedistansstuderande och problematiken kring åtkomsten till elektroniska resurser, databaser oche-tidskrifter bör också belysas. Det gäller också att utveckla det pedagogiska arbetssättet på biblioteken och det är också viktigt att ett samarbete byggs upp mellan bibliotek och lärcentraoch dess lärare. Högskole- och universitetsbiblioteken arbetar ständigt med att ta fram brawebbhandledningar som riktar sig till studerande och användning av dessa bör uppmuntras.
Idag ser vi ett närmande mellan folk- och forskningsbibliotek och låneströmmarna mellanbiblioteken går alltmer utanför de fastlagda lånekedjorna. Länsbibliotekens statistik visar attfjärrlånen minskar medan kommunbiblioteken anser att deras arbete kring fjärrlån ochfjärrlåneansökningar har ökat. Lånekedjan följs ej och en av orsakerna är tillgången tillbibliotekens webbkataloger, man väljer bibliotek där boken finns inne för snabb leverans ochflera bibliotek använder Libris fjärrlånefunktion vilket styr lånen tillforsknings/högskolebiblioteken eftersom deras bestånd läggs in i Libris där de storafolkbiblioteken saknas. Detta bör kartläggas för att se hur låneströmmarna går och vilkakonsekvenser detta får, ex vis inom Gävleborgs län där biblioteken har tillämpat fria fjärrlånmellan de större kommunbiblioteken under en 10-årsperiod.
Arbetssätten ute på biblioteken bör också genomgå en förändring och ge plats för samordningoch ömsesidig kännedom om samlingar, vilket ger bättre kvalitet på lånebeställningarnagenom ökade kunskaper om resurserna utanför det egna biblioteket. Biblioteken är i dag s khybridbibliotek och de nya medierna i form av elektroniska resurser utgör en allt större del avbibliotekens tjänster. Här behövs utbildningsinsatser för bibliotekspersonalen.
En fortbildningssatsning bör planeras inom ämnet medieplanering och genomförs ibibliotekarieutbildningarnas regi och parallellt genomförs regionala och lokalastudiedagar/arbetsdagar och seminarier ute i kommunerna med stöd av lånecentralen ochlänsbiblioteken. Lånecentralen får möjligheter till utveckling av den pedagogiska uppgiften,och kan vara till stöd för regionens bibliotek, bl a med webbsidor och länkar, utbildning kringde mediaplaneringinsatser som planeras och genomföres för hela regionen och en resursutvecklas för samordning och utbildning kring kommunbibliotekens ökande behov avelektroniska tjänster, bl a databaser. Länsbiblioteken arbetar mer med utvecklingsfrågorna idet egna länet och genom sina nätverk förankrar och vidareutvecklar dessa idéer.
Kommunbibliotekens webbkataloger finns idag tillgängliga via bibliotekens hemsidor. IVästernorrland har utvecklats en samsöksfunktion, Mittsök, där länets samtligakommunbiblioteks- och högskolebibliotekets kataloger är sökbara i en gemensam profil.
Denna samsöksfunktion bör utökas till hela regionen, Norrsök, och en beställningsfunktionutvecklas direkt via webben för allmänheten. Några modeller bör prövas: att skicka bokendirekt till låntagaren alternativt att genom parametrar styra utlån till närmaste bibliotek och sevilka konsekvenser detta för med sig för medieförsörjningen.
En stor del av bibliotekens kostnader kring fjärrlånen är portokostnader. Enkonsortieupphandling med distributörerna bör prövas kring ett ”regionporto” för att få nerkostnaderna. En viktig aspekt är dock att distributionsvägarna skall vara snabba och effektivaoch att administrationen kring hanteringen ej ökar.
Bothnica-databasen med lokal litteratur för Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten är enviktig resurs. Libris är intresserad av att få in Bothnica som ämnesdatabas och här finnsmöjligheter till en utvidgning med Gävleborgs och Jämtlands läns lokala litteratur, och ävenandra specialsamlingar i regionen.
I och med övergången till nytt talboksformat, DAISY, avvaktar länsbibliotek ochkommunbibliotek med att satsa helt på den nya tekniken. Ett av problemen är kostnaderna med de nya spelarna och att få de äldre talboksanvändarna att lära sig använda den nyatekniken. Länsbiblioteken spelar här en viktig roll, dels att ta ansvar för tillgången tillkassetterna under övergångsperioden, dels att uppmuntra kommunbiblioteken till att satsa påDAISY-skivor. Under en period bör det prövas med att ge extra resurser till någrakommunbibliotek för att bygga upp ett DAISY-bestånd och med uppsökande verksamhet nåut till talboksberättigade grupper, inklusive skolorna och speciallärarna.
SAMMANFATTNING
Länsbiblioteken i Norrlandslänen Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten ochNorrbotten samt lånecentralen i Umeå vill undersöka möjligheten till ett djupare samarbeteinom ramen för den kompletterande medieförsörjningen.
Syftet är primärt att finna nya former för ökad kunskapsförsörjning i Norrlandslänen genomen fördjupad samverkan mellan lånecentral, länsbibliotek, högskolebibliotek ochkommunbibliotek och • att i bred och nätverksbaserad samverkan finna varaktiga och effektiva former för medieförsörjning i de fem norrlandslänen • att genom att sätta den enskilde brukaren i centrum tillhandahålla en förbättrad service för • att genom stödåtgärder riktade till kommunbiblioteken på sikt minska fjärrlånehanteringen • att inom projektets ram sprida idéer och metoder till andra regioner samt ta tillvara erfarenheter från tidigare projekt inom den kompletterande medieförsörjningen Jag har utgått från följande frågeställningar:Vilka biblioteksresurser finns i regionen och hur används de?Hur kan den nya informationstekniken användas för att förbättra samarbetet i regionen inommedieförsörjningen?Hur kan servicen förbättras till den enskilde brukaren?Hur kan kommunbiblioteken stödjas för att bli mer självförsörjande inom medieförsörjningenoch därmed minska fjärrlånen? Jag har informerat mig om ovanstående frågor, dels genom litteraturstudier, besök ochintervjuer och dels genom att delta i bibliotekschefsmöten. Samtliga län har besökts isamband med bibliotekschefsmöten och där har jag informerat om förstudien och dessförutsättningar. Inför varje möte har bibliotekscheferna fått ta del av frågeställningar somsedan har diskuterats. Vid dessa möten har också representanter deltagit från respektive länshögskole/universitetsbibliotek.
I den norra regionen bor idag ca 1, 2 milj. inv. av Sveriges befolkning på 8,9 milj. inv.
Det finns ett antal strukturella förutsättningar som generellt påverkar situationen iNorrlandslänen inom såväl biblioteks- som utbildningssektorn. För många kommuner, medundantag för delar av kustregionen, kännetecknas de geografiska och demografiskaförutsättningarna av en omfattande glesbygd med långa avstånd och en vikandebefolkningsutveckling. En förutsättning för ekonomisk tillväxt och önskvärdbefolkningstillväxt är en satsning på utbildning och här spelar biblioteken en viktig roll förden enskildes kunskaps- och medieförsörjning. För att motverka den obalans som idag finnsmellan glesbygd och centrum krävs en samordning av bibliotekens verksamheter och resurser.
Biblioteksresurserna inom regionen är stora och jämnt fördelade. I varje län finns ett välfungerande länsbibliotek och ett högskole- eller universitetsbibliotek. I regionen finns ocksåett av landets tre lånecentraler och landets gemensamma depåbibliotek. Tillsammans utgördessa resurser en bra grund för ökad samsyn och samordnande arbetssätt.
I regionen satsas starkt på vuxenutbildning med utlokaliserade högre utbildningar och antaletdistansstuderande är störst i dessa län, vilket också märks ute på folkbiblioteken i form av enökande efterfrågan på kurs- och studielitteratur. För att ge studerande och distansstuderandeen bra och fullgod service föreslås att de olika erfarenheter kring samverkansmodeller somhar prövats i regionen sprids och bör inspirera till nya och fortsatta insatser.
En fortbildningssatsning bör planeras inom ämnet medieplanering och genomförs ibibliotekarieutbildningarnas regi och parallellt genomförs regionala och lokalastudiedagar/arbetsdagar och seminarier ute i kommunerna med stöd av lånecentralen ochlänsbiblioteken.
Kommunbibliotekens webbkataloger finns idag tillgängliga via bibliotekens hemsidor. IVästernorrland har utvecklats en samsöksfunktion, Mittsök, där länets samtligakommunbiblioteks- och högskolebibliotekets kataloger är sökbara i en gemensam profil.
Denna samsöksfunktion bör utökas till hela regionen, Norrsök, och en beställningsfunktionutvecklas direkt via webben för allmänheten. Några modeller bör prövas: att skicka bokendirekt till låntagaren alternativt att genom parametrar styra utlån till närmaste bibliotek och sevilka konsekvenser detta för med sig för medieförsörjningen.
En stor del av bibliotekens kostnader kring fjärrlånen är portokostnader. En förhandling meddistributörerna bör prövas kring ett ”regionporto” för att få ner kostnaderna.
Bothnica-databasen med lokal litteratur för Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten är enviktig resurs. Libris är intresserad av att få in Bothnica som ämnesdatabas och här finnsmöjligheter till en utvidgning med Gävleborgs och Jämtlands läns lokala litteratur, och ävenandra specialsamlingar i regionen.
Under en period bör det prövas med att ge extra resurser till några kommunbibliotek för attbygga upp ett DAISY-bestånd och med uppsökande verksamhet nå ut till talboksberättigadegrupper, inklusive skolorna och speciallärarna.
LITTERATURLISTA
Bibliotekens fjärrlån: en kartläggning av fjärrlåneförmedlingen vid folk- och
forskningsbibliotek (1998). Statens kulturråd och Kungl. Biblioteket, Bibsam, Stockholm
Falk, Cecilia och Nyman, Eva (2000): Biblioteksservice till distansstuderande i Norrbotten: ensammanställning av enkätsvar från kommunbibliotek/studiecentra, lärare och distansstudenter,vårterminen 2000.
http://www.luth.se/depts/lib/distans/larare/ [verifierad: 2002-02-26] Ekstedt, Elsi och Ridbäck, Irma (1988): Från när och fjärran: fjärrlån från bibliotek iVästerbotten och Jämtlands län. Rapport från Statens kulturråd 1988:6, Stockholm Folkbibliotek i Sverige : betänkande av Folkbiblioteksutredningen (1984). Statens offentligautredningar ; 1984:23 Fria fjärrlån eller fasta föreskrifter: en debattskrift om fjärrlån i Sverige utgiven av Kungl.
Biblioteket, Bibsam, och Statens kulturråd (1992), Stockholm Från inspektion till inspiration: en översyn av den regionala biblioteksverksamheten (2001).
Rapport från Statens kulturråd 2001:3, Stockholm Höglund, Anna-Lena (1992): Mäta för att veta: om metoder att mäta biblioteksverksamhet.
Rapport från Statens kulturråd 1992:4, Stockholm Höglund, Anna-Lena och Klingberg, Christer (2001): Strategisk medieplanering förfolkbibliotek Karnold, Jonas (1997): Lånecentralernas funktioner inom fjärrlånesamarbetet: idag och imorgon. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås1997:32 Lånecentraler och depåbibliotek. Rapport från Statens kulturråd 1989:5, Stockholm Mattsson, Inger (1984): Fjärrlån och facklitteratur på folkbibliotek. DFI-publikationer 1984:1,Stockholm Nilsson, Sven (1999): En ny ordning?: bibliotekens fjärrlån PM beträffande ny definition av fjärrlån (reviderad version 1997-11-04), Bibsam Projekt Bibliotek 2007: ett samarbetsprojekt mellan kommunerna Bjurholm, Nordmaling,Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs (2001). Stencil Riktlinjer för fjärrlån och dokumentleverans i Sverige (2000): Bibsam och Statens kulturråd Talboken i framtiden: en utredning om den svenska talboksmodellen (1998): TPB, Talboks-och punktskriftsbiblioteket, StockholmVerksamhetsberättelser och fjärrlånestatistik för de fem länsbiblioteken och lånecentralen.
Stenciler Länkar:
Mittsök
URL: http://www.lansbib.bib.mh.se/mittsearch/
BILL-projektetURL: http://www.bill.hb.se/ BiblioteksguidenURL: http://www.ub.umu.se/infosok/distans_guide/startsida.htm KontACtURL: http://www.kommun.vilhelmina.com/biblioteket/kontact/kontact.htm Luleå UB:s information till distansstuderandeURL: http://www.luth.se/depts/lib/distans/index.htm Mitthögskolans biblioteks information till distansstuderandeURL: http://www.bib.mh.se/distans/distans.html Högskolebiblioteket i Gävle, information till distansstuderandeURL: http://www.hig.se/bibliotek/distans/

Source: http://www.ylb.se/projekt/BIN.pdf